Intervju med Ellinor Mattsson - ellinoooor
Intervju med 21 åriga Ellinor som är journalist!
Kan du berätta lite om dig och ditt liv?:
Jag är 21 och bor i en liten stad vid namn Uddevalla, som ligger knappt tio mil norr om Göteborg. Jag bor i en litenliten etta tillsammans med min fina katt Tiger, som är min lilla bebis. Jag håller precis på att få ordning på mitt liv, efter flera år av kaos. Har sedan ett år tillbaka ett vikariat på en liten lokaltidning som journalist/redigerare, och trivs jävligt bra med det. Har en pojkvän sedan två år tillbaka, som jag planerar en framtid med, närmast i planerna är att bli sambos men då han pluggar på annan ort får det vänta i något år till. Förutom intresset för att skriva tycker jag även om att fota, och försöker göra det så mycket jag kan då inspirationen finns. Min allra bästa vän är min mamma, som är en helt underbar varelse, och som har hjälpt mig genom så himla mycket.
Du är ju journalist, har det alltid varit en dröm? Bra/dåliga saker med yrket? :
När jag var riktigt liten (typ tio år) ville jag bli skådespelare, men det gick inte riktigt hand i hand med min otroliga scenskräck så den planen fick läggas ner. Då insåg jag snabbt att det jag egentligen alltid velat göra är att skriva. Vad finns det då för yrken där man får nyttja detta, tänkte jag. Författare kom då upp som allra första alternativ, men få småförfattare klarar sig att försörja sig på endast sina böcker (och visst gav jag ut en bok under min gymnasietid, som projektarbete, men i en väldigt liten upplaga) då gick tanken ganska snabbt vidare till journalist. Sedan dess har det varit där mitt sikte har varit inställt.
Bra saker med mitt yrke är att man får träffa nya och spännande människor, och man lär sig alltid nya saker. Sedan är det ju att skriva jag vill hålla på med, och det är det jag får göra. Bättre blir det ju inte. Dåliga saker med att vara journalist är att man ofta kan råka ut för mindre trevliga människor i sitt arbete. Journalist klingar dåligt för folk, då många tror att det är samma som att man vill gräva upp saker att publicera, att gräva bland rykten och liknande á la se och hört. Det stämmer ju inte alltid, men tyvärr har vissa en sådan syn på yrket i sig.
Vanliga frågor du ställer som journalist?:
Det är så svårt att säga, då jag skrivit om så himla mycket olika saker. Det är allt från intervjuer med små föreningar eller lokalband till att tolka byggnadsplaner eller större händelser som att få chansen att via telefon intervjua stora kändisar. (Har bland annat fått intervjua Håkan Hellström och Lasse Brandeby, det var väldigt roligt och skitnervöst ;) ) Så frågorna varierar beroende på vad/vem man ska prata om/med. Men det finns några frågor som man när man läser till journalist får lära sig att alltid använda sig av (för att sedan böja så det passar personen/ämnet) Dessa är: Vad har hänt? Vem gjorde det? Var och när hände det? Varför hände det? Vilka konsekvenser får detta.
Vad gick du för inriktning när du gick på gymnasiet?:
Jag gick Medieprogrammet, med inriktningarna foto och textkommunikation. Innan jag började där hatade jag skolan mer än något i hela världen (dåliga erfarenheter under grundskolan) men att gå på min skola, Sinclair i Uddevalla, förändrade hela min syn. Plötsligt gick jag med elever som faktiskt ville något, och lärare som gjorde allt för att hjälpa sina elever att nå dit. Nu, två år efter att jag gått ut, saknar jag (nästan) allting med skolan.
Vad brukar du skriva om på din blogg? :
I min blogg skriver jag om min vardag. Precis så tråkig och alldaglig som den är, haha. Nej men i min blogg får man läsa om mig, min familj och mitt jobb. Dessutom skriver jag mycket om mitt mående då jag sedan många år tillbaka mått väldigt dåligt, och för ett par år sedan blev jag diagnostiserad med depression med panikångest och social fobi, något som jag kämpar med varje dag och som därför naturligtvis speglas i bloggen. Utöver detta får man en massa söta bilder på min fina kisse och min underbara systerdotter.
Har du någon riktig passion? :
Att skriva! (haha om det inte märks sedan innan) Så har det varit sedan redan i tvåan/trean när vi skulle skriva berättelser i skolan, alla andra suckade så fort ämnet kom upp, medan jag satt med färdigvässade pennor och väntade med spänning. När jag skriver släpper alla spänningar, det hjälper när jag är ledsen, peppar när jag är nere. Genom att skriva får jag ut alla känslor som finns inom mig som jag inte kan/eller vill säga högt.
Hur länge har du och din kille varit tillsammans och vad fick dig att falla för honom?:
I februari firade vi två år. Vad som fick mig att falla för honom är svårt att svara på. Vi hade känt varandra i över fem år innan vi blev tillsammans, sedan blev vi av någon anledning ovänner och pratade inte på två år och helt plötsligt skrev han på facebook till mig och jag blev bara jätteglad så fort jag insåg att det faktiskt var han. Just då var jag i ett riktigt dåligt förhållande, och han fanns där för mig och stöttade mig genom uppbrottet med honom. Plötsligt satte han in en stöt, och innan jag ens märkt det själv så hade jag massa känslor jag knappt kunde kontrollera. Om jag måste sätta fingret på något speciellt som gjorde att jag trillade dit, så var det nog hur mycket han brydde sig. Alltså hur omtänksam och snäll han var, och hur bra han var på att visa det.
Vad är det värsta och det bästa du vet? :
Oj, vilken svår fråga. Det bästa jag vet är min familj och kärleken som finns där. Det värsta får jag nog säga är alla former av svek, lögner och random elakheter.
Kan du berätta lite om dig och ditt liv?:
Jag är 21 och bor i en liten stad vid namn Uddevalla, som ligger knappt tio mil norr om Göteborg. Jag bor i en litenliten etta tillsammans med min fina katt Tiger, som är min lilla bebis. Jag håller precis på att få ordning på mitt liv, efter flera år av kaos. Har sedan ett år tillbaka ett vikariat på en liten lokaltidning som journalist/redigerare, och trivs jävligt bra med det. Har en pojkvän sedan två år tillbaka, som jag planerar en framtid med, närmast i planerna är att bli sambos men då han pluggar på annan ort får det vänta i något år till. Förutom intresset för att skriva tycker jag även om att fota, och försöker göra det så mycket jag kan då inspirationen finns. Min allra bästa vän är min mamma, som är en helt underbar varelse, och som har hjälpt mig genom så himla mycket.
Du är ju journalist, har det alltid varit en dröm? Bra/dåliga saker med yrket? :
När jag var riktigt liten (typ tio år) ville jag bli skådespelare, men det gick inte riktigt hand i hand med min otroliga scenskräck så den planen fick läggas ner. Då insåg jag snabbt att det jag egentligen alltid velat göra är att skriva. Vad finns det då för yrken där man får nyttja detta, tänkte jag. Författare kom då upp som allra första alternativ, men få småförfattare klarar sig att försörja sig på endast sina böcker (och visst gav jag ut en bok under min gymnasietid, som projektarbete, men i en väldigt liten upplaga) då gick tanken ganska snabbt vidare till journalist. Sedan dess har det varit där mitt sikte har varit inställt.
Bra saker med mitt yrke är att man får träffa nya och spännande människor, och man lär sig alltid nya saker. Sedan är det ju att skriva jag vill hålla på med, och det är det jag får göra. Bättre blir det ju inte. Dåliga saker med att vara journalist är att man ofta kan råka ut för mindre trevliga människor i sitt arbete. Journalist klingar dåligt för folk, då många tror att det är samma som att man vill gräva upp saker att publicera, att gräva bland rykten och liknande á la se och hört. Det stämmer ju inte alltid, men tyvärr har vissa en sådan syn på yrket i sig.
Vanliga frågor du ställer som journalist?:
Det är så svårt att säga, då jag skrivit om så himla mycket olika saker. Det är allt från intervjuer med små föreningar eller lokalband till att tolka byggnadsplaner eller större händelser som att få chansen att via telefon intervjua stora kändisar. (Har bland annat fått intervjua Håkan Hellström och Lasse Brandeby, det var väldigt roligt och skitnervöst ;) ) Så frågorna varierar beroende på vad/vem man ska prata om/med. Men det finns några frågor som man när man läser till journalist får lära sig att alltid använda sig av (för att sedan böja så det passar personen/ämnet) Dessa är: Vad har hänt? Vem gjorde det? Var och när hände det? Varför hände det? Vilka konsekvenser får detta.
Vad gick du för inriktning när du gick på gymnasiet?:
Jag gick Medieprogrammet, med inriktningarna foto och textkommunikation. Innan jag började där hatade jag skolan mer än något i hela världen (dåliga erfarenheter under grundskolan) men att gå på min skola, Sinclair i Uddevalla, förändrade hela min syn. Plötsligt gick jag med elever som faktiskt ville något, och lärare som gjorde allt för att hjälpa sina elever att nå dit. Nu, två år efter att jag gått ut, saknar jag (nästan) allting med skolan.
Vad brukar du skriva om på din blogg? :
I min blogg skriver jag om min vardag. Precis så tråkig och alldaglig som den är, haha. Nej men i min blogg får man läsa om mig, min familj och mitt jobb. Dessutom skriver jag mycket om mitt mående då jag sedan många år tillbaka mått väldigt dåligt, och för ett par år sedan blev jag diagnostiserad med depression med panikångest och social fobi, något som jag kämpar med varje dag och som därför naturligtvis speglas i bloggen. Utöver detta får man en massa söta bilder på min fina kisse och min underbara systerdotter.
Har du någon riktig passion? :
Att skriva! (haha om det inte märks sedan innan) Så har det varit sedan redan i tvåan/trean när vi skulle skriva berättelser i skolan, alla andra suckade så fort ämnet kom upp, medan jag satt med färdigvässade pennor och väntade med spänning. När jag skriver släpper alla spänningar, det hjälper när jag är ledsen, peppar när jag är nere. Genom att skriva får jag ut alla känslor som finns inom mig som jag inte kan/eller vill säga högt.
Hur länge har du och din kille varit tillsammans och vad fick dig att falla för honom?:
I februari firade vi två år. Vad som fick mig att falla för honom är svårt att svara på. Vi hade känt varandra i över fem år innan vi blev tillsammans, sedan blev vi av någon anledning ovänner och pratade inte på två år och helt plötsligt skrev han på facebook till mig och jag blev bara jätteglad så fort jag insåg att det faktiskt var han. Just då var jag i ett riktigt dåligt förhållande, och han fanns där för mig och stöttade mig genom uppbrottet med honom. Plötsligt satte han in en stöt, och innan jag ens märkt det själv så hade jag massa känslor jag knappt kunde kontrollera. Om jag måste sätta fingret på något speciellt som gjorde att jag trillade dit, så var det nog hur mycket han brydde sig. Alltså hur omtänksam och snäll han var, och hur bra han var på att visa det.
Vad är det värsta och det bästa du vet? :
Oj, vilken svår fråga. Det bästa jag vet är min familj och kärleken som finns där. Det värsta får jag nog säga är alla former av svek, lögner och random elakheter.
KLICKA HÄR FÖR ATT KOMMA TILL ELLINORS BLOGG!
- Måste bara tillägga lite, har jag inte gjort på någon annan intervju men herre gud vad jag känner igen mig i henne! Som om hon beskrev mig och mitt liv! Även jag ska gå media och vill antingen bli journalist eller fotograf! Har alltid gillat och fotat och skrivit, så jag hoppas på att det är någonting jag kommer att jobba med!
Kommentarer
Postat av: Carro - http://four.blogg.se/
sv: okej, jadå :)
görs?
Postat av: Ellinor
Vad roligt att du känner igen dig :P Lycka till med att nå dit du vill med :)
Postat av: Carro - http://four.blogg.se/
sv: okej ^^
gjort idag?
Postat av: kkrazyjulia :s
-Inte mycket:)
Ska vi följas via bloglovin? I fall vi inte gör de? hihi KRAMAR!:D
Postat av: Sararutberg
Åå, va roligt att du skriver om andra bloggar! Super bra blogg idee!
Svar:
Sara Brändström
Postat av: Sararutberg
Nej fortsätt! Det är super intressant! Jag kan förstå man måste ju hitta någon intressant liksom och det finns så sjukt många bloggar!
Svar:
Sara Brändström
Postat av: Sandra
Jag tycker att det är riktigt trevligt att läsa din intervjuver! :)
Svar:
Sara Brändström
Trackback