Att ha fått ta del av att älska och blivit älskad av dig har varit en otrolig upplevelse.
Min kärlek var alldeles för stor för att jag ens skulle kunne behärska den.

Jag är endast en 15 årig tjej och kärleken i tonåren sägs vara både underbar men även förfälig.

Och jag vet precis hur det känns. Jag inte playerbruden som håller på med allt och alla utan jag har svårt för att gilla någon för att jag är rädd att bli sårad. Det kan vara riktigt jobbigt ibland.

Killen som fick mig att känna mig som en prinsessa är den underbaraste killen jag någonsin mött.

Dock så är han ständigt upptagen och kanske inte skulle funka. Förstår han fullt ut att han tvekar när det gäller oss. Är ändå 12 mil mellan oss. Inte alla som klarar av distansförhållanden. Känner dock ett par stycken vänner som har distansförhållanden, ibland har dem det jätte tufft och ibland underbart. Liksom distansförhållanden håller i snitt längre än ett närastående förhållande. Liksom tillexempel under vardagen kan man vara med sina kompisar och till helgen vara med sin pojk/flickvän. Hade nog varit jätte skönt med variation.

Klankar inte ner på någon att detta hände eller något sånt. Känner bara att jag verkligen måste skriva av mig. Är så skönt att få skriva av sig. Får se hur det blir nu, orkar ingenting just nu. Trött på allt här i livet, typ emo.

Tack till min bästa vän som fanns till hands hela natten för mig. Hade inte klarat mig utan dig.

Ta en titt på flickan med det brustna leendet.