Nu tänker jag skriva mina tankar som kom upp efter att ha läst en bit av hennes bok! :

Jag är sexton år (snart) och har komplex, varför ? Jo för jag jämnför mig med andra tjejer i min ålder, klassar dom som bättre,snyggare eller populärare. Är det så? Tycker alla samma som jag gör? - Nej jag skulle inte tro det!


Vem är han/hon att säga att jag är sämre, fulare eller mindre populär än henne? Jag är inte det i allas ögon.
I en persons ögon kanske jag, just jag klassas som den populäraste,snyggaste eller bästa personen de har träffat. 

För en annan kanske jag klassas som mindre bra, inte lika snygg som henne eller inte lika populär som henne heller för den delen.

Men vad gör det ? I en annans persons ögon klassas jag mycket högre! Kanske lite väl högt.
Men inte ska jag ändra på mig för att dom tycker så?


Jag har inte den ''perfekta'' magen, vem har det egentligen när vi tänker efter? Så många gånger jag har ångrat mig att jag tog på mig just det linnet för att min mage syns alldeles för väl! Egentligen, hur många kollar in min mage? Finns det någon?

Och vem är han som tjatar sig till att få se mina ''perfekta'' stora bröst? Eller be att få ta på dom? 
- Är jag ett par vandrande bröst eller? Nej jag skulle inte tro det!
Jag har en personlighet, jag har ett ansikte, en utstrålning som ingen annan har! Jag är unik för att jag är jag!


Svartsjuka är någonting jag har väldidgt svårt med. Jag tror alltid att det värsta ska hända, att Han med ett stort H ska lämna mig, för att han har träffat en ny - mycket snyggare brud än mig! Är det oftast så i en relation? Nej.

Jag umgås hellre med killar än tjejer i min omkrets för att jag inte är särskilt ''tjejig''.
Ska inte han få ha tjejkompisar då? Är det bara jag som ska få ha killkompisar? Är det särskilt rättvist? Nej.

Att göra honom svartsjuk för att få uppmärksamhet löser ingenting heller. Att prata ut om problemen är bästa lösningen till alla problem. Har alltid varit så och kommer alltid att vara så! Det är bara att acceptera. 

Efter att ha läst denna boken känner jag mig dum att ha kallat den killen som var ''mitt allt'' idiot.
Han kanske inte förlorade sin oskuld till henne? Han kanske inte ens gillar henne på det sättet? Dom är ju trotsallt inte tillsammans än. Även om han blir tillsammans med henne så ska jag vara glad för hans skull. Han är ju trotsallt den underbaraste personen jag någonsin har träffat. Alla gör vi misstag, varje dag. 


Jag tycker alla ska ta och skriva ner precis hur dom känner, som jag nu har gjort.
Jag är inte säker på att någon någonsin kommer att orka läsa detta blogginlägg för det är rätt långt trotsallt. Men att få skriva av sig är bland det skönaste man kan göra! 

Tillsist vill jag tacka Bella för att ha inspererat mig till detta blogginlägg och för en underbar bok!